De senaste veckorna har vi nåtts av fasansfulla nyheter från Frankrike och  Tyskland, och krutdurken Turkiet har spätt på instabiliteten i Europa. Kontrasten mellan svensk högsommar och våldsvågen är surrealistisk. En man med semester-stubb som hängde över sin cykel på torget, uttryckte just det svårgreppbara i att sitta på sitt skärgårdsställe och då, i realtid ta del av statskupps- tweets från Ankara och Istanbul.

Det är lätt att dras med i känslostormarna när terrorn spränger in i våra vardagsrum. Rädsla för att själv drabbas av våld. Oro, ångest och sorg över att se medmänniskors lidande.

Känslorna får oss att överleva…

Psykologiprofessorn dr. Paul Ekman är en av världens ledande experter på känslor. Tillsammans med Dalai Lama har de kartlagt och visualiserat  människans fem grund-känslor: Glädje, avsky, ilska, rädsla och sorg. Känslor går igenom olika stadier som till exempel rädsla som kan spänna från nervositet till ren och skär skräck (terror).  Hot mot den egna säkerheten, ormliknande former eller åska kan utlösa rädsla. Vi reagerar på rädsla genom att t.ex undvika,tveka, älta eller skrika.
atlasKänslosystemet uppstod för vår överlevnad och det reagerar före tanken. Man springer när ett hot annalkas;  vid förälskelse kan omvärlden tycka att man beter sig huvudlöst. Känslor är nödvändiga men sätter också käppar i hjulen för både oss själva och andra när vi missförstår (känslodrivna) beteenden.

…men vi behöver lära oss reglera dem

Känslor är som vågor – de uppstår med olika intensitet, eller höjd, för att sedan dra undan igen.  Hur vi klarar av att hantera dessa vågor, beror på vår grundnivå, ”baseline” och  hur snabbt vi klarar att återgå till ett lugnt tillstånd efter höga känslovågor.

Vi har ett ansvar för att skapa en sund känslomässig livsmiljö för de runt omkring oss, men först behöver man själv bli medveten om sin inre miljö, hur den skapats och hur den kan omskapas. Våra största läromästare är familjen och de närmaste vännerna – på dem ser vi hur känslomässigt vältränade vi är.
Vi har också ett ansvar att att välja miljöer där vi mår bra. Miljöer som balanserar den känslomässiga utvecklingen; som inte trubbar av oss eller bränner ut oss.

Eftersom känslorna är instinktiva behöver vi träna på att gå emot en naturlig, nedärvd reaktion. Det är den där nanosekunden mellan att få en känsla och att agera på den som hela skillnaden ligger.

Men hur gör man då?

  • Man behöver börja studera sitt eget känsloflöde och notera tankarna som uppstår i olika situationer. Skriv en dagbok under en månad och ringa in de tillfällen då du reagerat känslomässigt utan någon direkt, giltig anledning. De tillfällena  avslöjar vad Ekman kallar ”Emotional Alert Database”, alltså präglingen  vi har med oss från tidigare erfarenheter. Dessa rör sig ofta kring teman – identifiera vilka teman som sätter igång dig. Nästa gång du kommer i en situation du vet triggar dig, var förberedd genom att träna din impulskontroll:  meditera eller känn in kroppen (kropsscanning). Alternativt avboka mötet/släktträffen tills du känner dig starkare.
  • För känslomässig balans behöver vi träna mindfulness 20 minuter om dagen, 4 dagar i veckan under 6 månader. Till skillnad mot att lära sig cykla behöver man fortsätta med detta under resten av livet. Precis som man håller muskler i trim, håller man känslor i schack.
  • Det bästa sättet att se hur våra känslor påverkar andra är att avläsa deras ansiktstuttryck; det speglar vårt beteende. Ser du lyckan i hans ögon? Besvikelsen i hennes kroppspråk?
  • Ett lite svårare men också effektivt sätt att läsa av sin egen känslobarometer är genom att lyssna in kroppen – när spänner sig musklerna, vart ökar kroppsvärmen, känner du svettningar? Scanna av dig själv med jämna mellanrum.
  • facesPaul Ekman och hans team upptäckte redan för 20 år sedan att vi kan förändra våra känslor genom att först förändra ansiktsuttrycket.  Den svåraste känslan att skapa genom ansiktet är glädje. Det är inte bara att le med munnen, utan även ögonen.  Våra allra minsta ansiktsuttryck tolkas blixtsnabbt av omgivningen – och allra särskilt av våra barn.  Fake it ‘til you make it 🙂

Våra andliga ledare visar fredsvägen

Det viktigaste vi kan göra idag när media bombarderar oss med känsloaktiverande nyheter om våld och död är att behålla lugnet. Det handlar inte om att stoppa huvdet i sanden och bli passiv. Syftet med terrorism är ju att skapa paralys, rädsla och lidande, känslor som i sin tur aktiverar hämndlystnad. Det är just den spiralen man genom känslokontroll vill stoppa för att skapa bättre förutsättningar för att hitta långsiktiga, hållbara lösningar i orostid. Det första steget är att ta kontakt med sitt eget lidande och trösta det.

Den vietnamesiske, andlige ledaren Thich Nhat Hahn citerar i sin bok ”Bli fri från din rädsla med hjälp av mindfulness” , Buddhas ord:

Jag har sett djupt i sinnet hos olyckliga människor och bakom deras lidande såg jag en slipad kniv. Eftersom de inte ser den kniven hos sig själva har de svårt att hantera sitt lidande.

Thich Nhat Hahn manar till se den kniven också i sitt eget hjärta (databanken som Ekman talar om ovan) och att inse att lidande många gånger handlar om missförstånd – vi har inte hela bilden utan tolkar verkligheten utifrån de få parametrar vi ”ser”. Genom djupt lyssnande (deep listening) och medkänsla  med de sår som finns både i oss själva, och som är nedärvda i nationer, i generationer (krig, kolonialism, naturkatastrofer, epidemier etc.) , uppstår möjligheten att omvandla rädsla och vrede till helande relationer.

Dalai Lama (NY Times 160613: ”Why I’m hopeful about the world’s future) delar också ut medkänsla som medicin mot våldet. Trots vår tids stora utmaningar – klimatfrågan, krig och sociala spänningar till följd av flyktingströmmar, är hoppet stort inför framtiden. Människor under 30 år har en helt annan inställning till hur världen ska styras: Dialog som konfliktlösning, hållbar konsumtion och att omfamna globalisering möjligheter till fri handel och kulturellt utbyte. Goda nyheter säljer kanske inte lika bra som kickskapande negativa, men varje dag sker mirakel, bara man tittar efter dem.

Medkänslans revolution

dalai lamaMedkänsla (från latinets com’pati – med passion, känsla) är det mest radikala att ägna sig åt i dessa tider och det börjar inom var och en av oss. När vi lärt oss reglera negativa känslor och i stället odlar glädje och kärlek klarar vi också att vara kloka och aktiva deltagare i den tid vi lever i.

Det innebär inte att de som bryter mot våra lagar och skadar sina medmänniskor inte ska bära ansvar för sina handlingar. Det handlar om att upprätthålla integritet och ett civiliserat beteende så att vi även imorgon kan stå  för de handlingar vi gör idag. Hur upprörda och rädda vi än är. Vi behöver hjälpas åt att hejda oss ibland. Stanna Upp, Iaktta,  Förstå, Lära – sedan Agera Klokt.

Det handlar också om att medverka till att kommande generationer får det bästa känsloklimatet som går att skapa utifrån vår nuvarande kapacitet (varje generations iq ökar). Det innebär att vi aktivt måste ägna oss åt kvalificerad hjärngymnastik. Det är ansträngande och kräver ett livslångt engagemang som bland annat Paul Ekman lärt oss.

Och trots träningen kommer vi ändå att vara spydiga mot partnern, gnälliga mot barnen, döma grannen, vara självömkande och snarstuckna utan orsak. Men ibland, oftare och oftare – uppfattar vi hur den där icke-stöttande känslan sticker upp sin lilla nos och sätter fart mot de kretskort i hjärnan som sabbar friden och förstör relationerna, och plötsligt kan vi medvetet tänka – ”Nej, idag vill jag inte bli förbannad över att mjölken står framme”. Och så ställer vi bara in mjölken utan något drama och fortsätter dagen med ett stillsamt sinne.

För det är i det där mellanrummet mellan impuls och handling som freden bor, både induviduellt och internationellt.

 

Läs mer >>

Paul Ekmans känsloatlas