Välj en sida

När jag läser artiklar som den här om William Väisönen så oroar jag mig inte ett dugg för framtiden. När Williams kompis Oscar hamnade i en djup depression och tog livet av sig, startade William en stödgrupp för gamers. Över 1000 personer har gått med. Att behovet är stort är å ena sidan inte roligt, men å andra sidan så finns det en sån enorm kraft i det de nu gör tillsammans.

Millenie-kidsen äger världen

Min upplevelse av att ha jobbat med ganska många unga människor, det är att framtiden är ljus. Alla är inte lika drivna som Greta Thunberg, men inte långt ifrån! Det finns en stor klokskap, empati och mognad hos unga människor idag. Mycket mer än om man bara jämför när jag var ung på 1980-90-talen.

Kanske är det globaliseringen – att man bland annat just spelar med människor från hela världen. Kanske är det skolan, som jag i grunden inte är en stor fan av – men som faktiskt mitt i all betygspress och gender-yra också trycker på källkritik, att tänka självständigt och ha ett vetenskapligt förhållningssätt.

Jag skulle tro att millenie-människorna (Generation Y) kommer att lyckas mycket bra med det som vi 1900-talare varit lite dåliga på. Typ hålla sams och planeten ren. Corona kommer att ge 00-talarna ändå mer försprång för de är vana att jobba på distans, hitta fördelar i gigekonomin och ser som sagt inte nationsgränser.

De äldres uppdrag är att stötta och ge kraft!

Vi gamla dinosaurier har ett uppdrag innan vi dör ut – det är att stötta de unga från det som riskerar att sänka dem, den psykiska ohälsan – som många gånger egentligen är existentiell ohälsa. Att inte ha hittat sin plats i livet än, att inte ha haft besök av Gandalf som har gett en uppdraget att skicka ringen i Mordor (eller hur det nu var). Det är vårt uppdrag – att stötta, hålla, heja och peppa. That’s it! 🙂