Visst vill vi alla leva lyckliga, positiva liv men forskningen visar att jakten på lycka kan ha motsatt verkan. Så hur gör man då?
Ta små doser medvetet valda, prioriterade lyckokorn. I stället för att tro att hela dagarna ska vara som rosenfluff, spräng in tillfällen av välbefinnande. En stilla promenad med partnern, lyssna på älsklingsmusiken eller njuta av en god måltid.
Det gäller att skapa ”sjok” av en dag som är okej, inte känna efter varje minut och därmed dras med av tillfälliga upp-och nergångar i känslotillståndet. Med den insikten kan man också välja bort situationer man vet innebär negativa känslor.
När du gör stora val i livet, såsom vilken arbetsplats du skall spendera en stor del av din vakna tid på, tänk på vad som gynnar dig på sikt.
Gör det till en sport att sträva efter att skapa små lyckotillfällen i vardagen istället för att satsa allt på att ta igen allt under semestern, eller när du vunnit Nobel-priset – den sortens välbefinnande tonar snart ut.
Å andra sidan- hela livet hänger inte på maximal lycka, då är vi tillbaka i det tänkande som gör att man slår knut på sig själv och blir olycklig. Att leva innebär även lidande, sorg och olycka och måste finnas där för att vi ska veta vad vi behöver och vill.
Att ständigt bevaka sitt lyckotillstånd innebär också alldeles för mycket självupptagenhet vilket paradoxalt nog ger mindre lycka.
Det tillstånd vi mår bra i är det som kallas ”flow” – när vi uppslukas i en uppgift att vi glömmer egot. Det kan vara allt från att laga mat, gå på hockey eller dansa. (Topp två enligt forskningen är att vara med nära och kära och fysisk träning) Och återigen, det räcker med korta stunder – 20 minuter om dagen funkar bra.
Nyckeln är att inte ha för högt ställda krav men samtidigt förstå och göra lite av det som gör just dig lyckligare.
Vår lycka påverkar vi väldigt mycket själva – ”Det är inte hur man har det utan hur man tar det”. Här kommer lite träningstips.
Träna ofta och helhjärtat! Gärna varje kväll innan du somnar! Även om det kan kännas konstigt i början så är det vetenskapligt bevisat att det fungerar
Lyckoträning under ca 10 minuter:
Tänk på tre bra saker som hänt under dagen. Vad var det som hände? Både stora och små saker. Varför hände det?
Skriv en titel: ”En kollega berömde mitt arbete i projektet”
Skriv ner så detaljerat som möjligt av vad som hände, vem som sade vad osv.”När jag hade gjort presentationen klar i stora konferensrummet på 5:an så sa Kalle att det var genialiskt, ”Varför hade ingen tänkt på det här förut?”. Jag blev generad och sa att det var väl inte så mycket, men han var ihärdig och berömde mig jättemycket. Och då sa jag tack och log från öra till öra.
Skriv ner hur det kändes då och hur det känns nu när du skriver.”Jag var så himla glad och stolt. Allt arbete jag lagt ner var så värt det. När jag tänker på det nu blir jag glad igen och känner mig stark. Jag vågar ta på mig större uppgifter nu känns det som.”
I en spansk studie med 15000 deltagare kunde man se att gruppen som höll sig till en så kallad medelhavsdiet eller dieter med tonvikt på vegetarisk kost klarade sig bättre från depression än dem som inte ändrade sina matvanor.
Det verkar som om Omega 3-fettsyrorna som förekommer i de här dieterna har en stor påverkan på hur väl signalsubstanserna i hjärnan kommunicerar
De som hyfsat höll sig till dieterna hade samma effekt som de som var strikta. Det verkar betyda att bara man får i sig det man ska så får man den positiva effekten.
Dock ska man ju som alltid tänka kritiskt om vetenskapliga rön – forskarna själva understryker att man inte vet ifall det är så att depressionen som påverkar vad man äter, eller maten som påverkar depressionen.
Och det är ingen idé att proppa i sig omega 3 på burk. Det är kombinationen av det man äter som spelar roll. Men eftersom hjärnan mest består av fett är det rimligt att anta att fettet vi äter spelar roll.
Bra att äta är då nötter, frukt, grönskaker och andra matvaror som innehåller mycket Omega 3-fetter.
En viktig faktor för att bli lyckliga och finna gläjde i livet är att umgås med andra. Och motsatsen – att inte få vara med – utanförskap och ensamhet, skapar negativa känslor och sämre hälsa.
Anknytningsstil påverkar också hälsa och välmående. Vid långtidsstudier ser man att barn som haft god sociala relationer, är lyckligare som vuxna. Även den akademiska nivån påverkar, men de som i tonåren hade starka, sociala band – mådde bättre vid 32-års ålder än de som ”bara” lyckades bra i skolan. Å andra sidan, akademisk framgång kan skapa sociala band och då upplevde man dubbelt så stort välbefinnande (Källa: Scratch a Happy Adult, Find a Socially Connected Childhood)
Här kan du mäta ditt Sociala kapital, det vill säga- hur väl du interagerar socialt med andra både irl och på nätet. Gör testet >>>
Tidigare (särskilt efter andra världskrigets fasor), har man studerat negativa beteenden och känslor såsom ilska, skam och aggression men idag tar den positiva psykologin oss med på en annan resa. Hur kan vi stärka pro-sociala drag som snällhet, samarbete och lycka? Genom att bland annat fråga lyckliga människor om hur de lever sina liv, går det att dra slutsatser om att vissa beteenden gör oss gladare, mindre ångestfyllda, ekonomiskt rikare och bättre medmänniskor, än andra. Tekniker som mindfulness och självmedkänsla stärker motståndskraften mot det som alltid ingår i våra liv – svårigheter, motgångar och sorg. Att räkna sina glädjekorn istället för nederlag är ett annat sätt att förändra sin perception av verkligheten.
Hösten 2015 drog en online-kurs från Greater Good Science Center (GGSC), Berkeley universitetet, Kalifornien igång. Du kan också gå kursen här
Drechner Keltner, grundare av GGSC, ger oss kursplanen här:
